Jag är rädd.
Jag är så fruktansvärt rädd för mig själv. För det jag känner. För det jag söker.
Oftast önskar jag mig vara på ett annat sätt. Att det jag känner, begär och trånar efter inte skulle vara så underbart. Att min drog inte skulle tillfredsställa mig så enormt.
Om jag träffar dig kommer jag utnyttja dig. Jag varnar dig. Jag förgör dig.
Det finns inget du kan ge mig som gör dig tillräcklig. Hur kan det någonsin? Hur skulle du kunna vara så fullständig? Till slut har jag tömt dig på allt ditt ljus. Till slut är du tom. Och då söker jag en ny eld. För det är din värme jag vill ha. Inget annat.
Om du ger mig din uppmärksamhet och om du visar att du söker mig kommer du finna den ömmaste själ du kan tänka dig. Du blir min drottning. Men bara för en dag.
Du doftar så gott. Du är så skön att se. Din hud mitt land. Men jag vill ha mer.
Jag är rädd.
Jag är så fruktansvärt rädd för mig själv. För det jag känner. För det jag kräver.
Det handlar inte om kärlek – aldrig någonsin! Det känner jag inte. Men din skönhet, din passion, ditt liv och dina skalv, det är vad jag känner. Och jag känner dem oavsett vilka gränser du än .
Hur kan jag varna dig? Hur ska jag någonsin kunna ge mig tillkänna? Det är ju din åtrå jag vill ha!
Det handlar inte om kärlek – jag kan inte känna den - och det kan inte du heller. Du är blind och stum men ändå ser och hör du bara mig. Du är inte kär, du är blind! Du tror du funnit det du söker men det enda du fullbordat är att tappa greppet och fatta det första du ser: Yta.
Om jag träffar dig kommer jag utnyttja dig. Jag varnar dig. Jag förgör dig.
söndag, augusti 10, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Du vet att du inte förgör någon. Det skrämmer dig men du vet lika väl som jag att du aldrig lyckas såra någon sådär mycket som du tror att du gör. Vi tjejer är bra på det där med att ge skuldkänslor. That's it. Vi vet vad vi ger oss in på och vi gillar det. Det är bara det att gnistan slocknar lite långsammare för oss än för dig. Kan jag ha rätt?
är det någon som har gått i tusen bitar eller har du bara ångest?
been there, done that.
Skicka en kommentar